Gå till innehåll

The end of a love story

15 januari 2011

Snipp snapp snut, så var New York sagan slut. Imorgon sitter jag på ett plan till Sverige, glad över att snart få återse älskade vänner och familj och  ledsen över att mitt livs bästa termin har nått sitt slut. New York alltså, vilken stad. Vilket liv. Det finns så mycket som jag kommer sakna. Till exempel:

  • Att vakna upp varje morgon och från sängen se solen gå upp över Empire State Building.
  • Att gå till köket och mötas av Rigmors lappar ”God morgon! Det finns kaffe, Ha en fin dag”
  • Att höra ”Good morning Malina, Have a great day!” av vår snälla doorman varje morgon innan jobbet.
  • Att gå längs New Yorks gator, mötas av leende människor, upptäcka nya ställen och bli överväldigad över allt fantastiskt som finns i den här staden.
  • Att dricka kaffe i FN kafeterian och tjuvlyssna på diplomaternas samtal vid borden bredvid.
  • Att äta lunch på UNICEF med Hannah, Dalia eller Amelie.
  • Att gå på flotta mottagningar och låtsas att jag kan massa saker som jag inte kan.
  • Att köpa reese’s i kiosken på jobbet och småprata med killen från Yemen som jobbar där
  • Att sitta på FN möten och bli rädda-världen-peppad.
  • Att vara en del av Apostles Church NYC, denna fantastiska församling av kärleksfulla människor.

Och ja, så här skulle jag kunna fortsätta i all evighet, men det ska jag inte göra. Istället kan jag berättar att NY äventyrets slut även innebär att den här bloggen tackar och bockar för sig (i alla fall tills nästa gång jag ger mig iväg igen)  Så tack för att ni läste. It’s been a pleasure.

Avskedsveckan

13 januari 2011

Jag packar resväskan och torkar tårar om vartannat. Säger hejdå till människor och platser som jag tycker så mycket om. Går till favoritställena en sista gång. Jobbar och anordnar ett Haiti event på FN. Jobbar hemifrån en dag för att jag är ”snowed in” (25cm snö i New York = uppmaningar överallt: STAY HOME) Volontärar på Kidszone och på ett outreach för hemlösa. Säger see you soon, men vet inte när jag kommer tillbaka. Lyssnar på gamla Hansonhits och läser A Peoples History of the United States. Känner tacksamhet över allt som varit och blir glad av att tänka på alla fina människor där hemma. Snart ses vi igen! Hurra för det!

New York Guide

12 januari 2011

Mitt NY liv sjunger på sista versen, men förhoppningsvis kommer jag återvända till staden som aldrig sover många gånger framöver. Om du får chansen att åka till New York, do it! Och om du åker hit, gå till dessa guldställen:

För att äta:

Dumont Burger: Den BÄSTA hamburgaren of my life. Du måste testa! Williamsburg, Bedford Ave, between south 2nd street and 1st street Street

Caracas: Venezulansk restaurang med fantastiska arepas. Williamsburg,291 Grand Street

Cafe Habana: Soho:s pärla med de godaste grillaste majskolvarna jag har ätit. 17 Prince Street

Patsy’s Pizza: En lång kavalkad i njutning. Jag åt pasta med italienska köttbullar och kände mig som Julia Roberts i filmen Eat, Pray and Love. 318 West 23rd Street

Panna II: Hysteriskt kitchiga julgransdekorationer möter indisk mat och dansanta servitörer. Resultatet?  Great Success! 93 1st Avenue # 5

Jing Fong: En gigantisk kinesisk restaurang dit alla locals går för att äta Dim Sum, traditionell kinesisk brunchmat. Servitörerna kör runt med stora vagnar så du kan välja den mat du tycker ser godast ut. Billigt, gott och roligt. En riktig upplevelse. 20 Elizabeth St., 2nd floor, near Canal Street

La Esquina: En av New Yorks många hemliga restauranger och klubbar. Från utsidan ser det ut som ett vanligt mexikanskt snabbmatsställe, men innanför finns en hemlig dörr som leder dig genom köket och ner till en fantastisk fin restaurang och bar. 114 Kenmare, (between Kenmare & Lafayette)

Antique Garage: Maten bjuder inte på några stora kulinariska upplevelser, men den mysiga atmosfären, inredningen och live jazzen gör det värt ett besök. Dessutom är allt du ser i restaurangen till salu. 41 Mercer St

För att fika:

Mud Café: Mitt favoritställe i East Village, kärlek vid första ögonkastet kan man säga. Avslappnad stämning och väldigt god chailatte. Som upplagt för långa fikor. 307 East 9th Street

M&J Book store: Ett bokcafé i SoHo, perfekt för lata söndagar när du bara vill dricka kaffe och läsa en bok. Om du vill vara lite litterär kan du gå på deras författarträffar och seminarier. 52 Prince St. (b/t Lafayette & Mulberry)

Alice’s Tea Cup: Ett mysigt litet tehus med Alice i Underlandet inredning och (typ) hundra  sorters te att välja mellan. Upper East Side, 81h Street, mellan aveny 2 och 3.

Yaffa Café: Kitschigaste cafét ever, jag älskar det. 97 Saint Marks Place

The Rabbit Hole: Franskinspirerat, mysigt cafe i Williamsburg. Bedford Ave between South 3rd and 4th

För att hänga:

Washington Park: En eftermiddag i Washington är en eftermiddag full av gratis underhållning. Gatukonst, musik, skådespel, dans och massa att spännande människor att titta på.

Union Square: Perfekt ställe for people spotting. Varje lördag ar det dessutom farmers market på Union Square så då kan du köpa både organiskt och gott. Nära Union Square ligger Max Brenner där du kan äta allt i chokladväg (till och med chokladpizza) Deras varma choklad är oslagbar. Vid Union Square ligger också Strand Bookstore, ett gigantiskt bokparadis där man kan botanisera i timmar.

Brandys Pianobar: Jag upptäckte denna pärla precis innan jag skulle åka hem. Om jag hade känt till den innan skulle jag definitivt blivit stammis. Gå dit en torsdag och njut av mysig stämning, sing a long sång och en fantastiskt fin ung man som spelar piano som om det inte fanns någon morgondag. 235 East 84th street, bewteen 2nd and 3rd Avenues

Slate NYC: Jättebar där du kan kombinera klubbande med pingis, biljard och fussball. 54 West 21st Street

Williamsburg: Min favoritstadsdel. Har trängs hipsters, mysiga cafeer och second hand butiker. Från strandkanten har man en fantastisk vy av Manhattan och Beacons Closet är New Yorks största second hand affär.

Greenwich Village: En annan favoritstadsdel. Små roliga butiker och trevliga omgivningar. Dessutom ligger biografen IFC där. Där visar dom lite smalare, utländska filmer. I Greenwich Village finns också Zinc Bar, en gedigen och mysig jazzklubb. 82 West 3rd Street (btw Thompson & Sullivan)

East Village och Lower East Side: Jag älskar att promenera runt i East Village och på Lower East Side. Här finns brandtrappshus och second hand affärer och mysiga caféer och spännande människor och ja, allt du kan önska dig.

Brooklyn Bridge: Det finns få saker i New York som slår att promenera över Brooklyn Bridge en solig, ledig dag.

Apostles Church NYC: Den bästa bästa kyrkan. Så gå till den, men om du vill uppleva riktig gospel, åk till Harlem, besök Brooklyn Tabernacle i Brooklyn eller gå till Times Square Church.

Ha så roligt!

One belongs to New York instantly, one belongs to it as much

in five minutes as in five years.

— Thomas Wolfe

Den längsta resan

10 januari 2011

Idag är jag på Dag Hammarskjöld Plaza i New York. Om en vecka sitter jag på Dag Hammarskjöld biblioteket i Uppsala. Resan däremellan tar ungefär 15 timmar, men för att citera den eminente Dag: ”Den längsta resan är resan inåt.

En dag på The Simple Way

09 januari 2011

För fyra år sedan läste jag boken ”Den oemotståndliga revolutionen”. Den förändrade mitt liv. Författaren heter Shane Claibourne och han är även grundaren till kommuniteten the Simple Way i Philadelphia. Igår var jag där på ett besök.

När the Simple Way beskriver sig själva säger de att de är ”A web of subversive friends conspiring to spread the vision of ‘Loving God, Loving People, and Following Jesus’ in our neighborhoods and in our world.” Kärleken till Gud och kärleken till människor är alltså det som driver dem att leva radikala och utgivande liv. Och det märks. Det var fantastiskt inspirerande att möta dessa människor, att få en inblick i deras liv och låta sig smittas av deras enkelhet, passion och uppoffrande livsstil.

Det roligaste och mest inspirerande av allt var att träffa alla grannar som oannonserat kom förbi under hela dagen. En ung kille tittade förbi på förmiddagen och berättade om sina planer att hjälpa The Simple Way att pigga upp det nedgångna området de bor i genom att göra om en tråkig mur till ett konstverk. Han berättade också att han hade slut på mat och fick därför ta med sig några konserver ur The Simple Ways matförråd som är öppet för alla. Det kom också förbi en hemlös man.  Det första han sa till mig var: ”These people are different. They are not like ordinary people. They love me and welcome me regardless or what I’ve done or what I do”. Sedan vällde de in massa barn som bara ville hänga, leka och prata. Så vi pratade och dom tyckte att jag lät som en hiphoppare (!?). Och så dansade vi till Michael Jackson. Och så målade vi, vilket slutade såhär:


Jag vet att jag har en tendens att överanvända superlativ, men det här var en fantastisk dag!

Visionera mera

07 januari 2011
What’s worst then being blind is having sight without a vision.
-Helen Keller

På sista tiden har det slagit mig hur fattigt vårt samhälle är på visioner. Vi lever i en tid då ideologierna är döda och politik har blivit synonymt med pragmatik. När vi pratar om drömmar, pratar vi om våra egna individuella önskemål; om nykaklade badrum och snyggare kroppar. Men när ska vi börja drömma, visionera och prata om vilken slags värld vi vill leva i?

Låt oss börja idag! En bra start är att läsa den här inspirerande bloggen. En frisk fläkt i ett visionsfattigt samhälle.

Networking skillz

06 januari 2011

Det finns ungefär 1000 saker med New York som jag kommer att sakna när jag åker härifrån. Networkinghetsen och självupptagenheten som den för med sig är dock inte en av dem. Orden ”It’s only about who you know, so make sure to network” gjorde mig less första gången jag hörde dom. Nu har jag hört dem till leda och jag är innerligt trött på det kolossalt utstuderade nätverkandet, trött på att få ett visitkort i handen innan jag hunnit säga mitt namn och trött på att får höra en miniföreläsning om personens professionella bakgrund innan jag hunnit ställa en enda fråga. Så nej, nätverkande är inget för mig. För att citera min kloka vän Hannah:  ”Äh, jag tror inte på nätverkande, jag tror på karma.”

La vida es bella

04 januari 2011

I Mexico träffade jag Martín, mina mexikanska vänners morfar; en söt liten farbror, 80 år gammal, 1.50 cm lång. Sällan har jag sett sådan livslust, sådan gnista i ögonen, sådan kärlek till livet. Flera gånger upprepade han ”La vida es bella” (Livet är vackert) och berättade med entusiasm om alla saker han vill göra i livet. Jag vill bli som Martín, han är min idol.

”Se, jag gör allting nytt”

31 december 2010

2010 har varit ett fint och spännande år på många sätt. Inför det nya året önskar jag mig nya ögon, ny passion och nya äventyr. Samt mindre snack och mera verkstad.

Gott nytt 2011!

Ett vykort från Mexico

28 december 2010

Hej hej!

Nu är jag i Mexico. Här är det varmt och skönt och jag äter quesadillas, bestiger pyramider och dansar salsa.

Hoppas ni har det bra!

Kram

Malina

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.